I gamla lakan sover man som bäst... Visst är det så. Det är de som är mjukast mot kroppen. Välanvända och lite nötta ska de vara..
I sommar hade jag turen att komma över ett helt gäng med vackra lakan för ingen peng alls knappt. Jag tycker att de är så vackra de här lakanen och jag njuter av att se alla spetsar och broderier på dem.
Nu är ett lakan bara ett vitt tråkigt lakan men förr var lakanet ett riktigt smycke. Tänk vad många timmar som lades ner på att få lakanen att bli så här vackra.
Ett riktigt hantverk är vad det är.
Ni må tro att jag blev glad när jag insåg att jag även fyndat små barnlakan där på auktionen. Fina vita och alldeles ljuvligt mjuka. Så nu bäddar jag med dem i prinsens säng och gissa om han sover gott på dem..
Som en prins faktiskt!
Några av barnlakanen är så fina så jag tycker det är synd att gömma dem under täcket. Därför ska jag när tid finnes, sy ihop några till påslakan. Tror att det kan bli riktigt fint och så känns det bra att ta hand om något som någon la ner så mycket tid och kärlek på för länge länge sedan..
Jag önskar er en fantastiskt bra start på veckan!
Linnekramar från mig! / Emelie Fiffiga Systrar
9 kommentarer:
Vilka fina lakan! Det är synd att nutida lakan inte håller denna gamla fina kvalitet och standard. Å andra sidan är det ju också detta, att de numer är unika som gör det så fint. Grattis till ett bra köp.
Hälsn Jenny
Hola,qué sábanas más bonitas,son tán románticas y acogedoras.Muchos saludos
Jag blir också lycklig när jag hittar så fina lakan - och särskilt barnlakan. Har några där min mormor har virkat spetsarna och jag är så rädd om dem, men saker ska också användas.
Kram Eva
Det är en speciell känsla i dessa vackra lakan. Roligt att kunna bädda fint med dem och att prinsen sover så gott. Nu kom jag på att jag har brodyrpåslakan som jag inte ens vet vart jag lagt...De måste jag leta rätt på!
Kram Maria
Tänk så mycket vackert det fanns i linneskåpen förr...
Kram Birgitta
Vilket fynd! Jag försökte ropa hem ett gäng på en auktion nu i sommar men jag var tydligen inte den enda som uppskattade gamla lakan...
So long och sov gott,
kram /maria :)
Jag kan inte annat än att hålla med. De riktigt gamla är de som är skönast. samma är det med kökshanddukar. de ska helst vara ett par generationer gamla :)
Underbara fynd!
Kram Sofia
Vilken underbar idé att sy ihop dem till påslakan! Precis som du skriver så försvinner de ju inte då, utan man får verkligen se de fina detaljerna. Kanon!
Kram!
Roligt att du kom över så många underbara lakan. Jag kom över ett på en loppis i sommras och det har jag sytt en hissgardin av. Som du säger, varför gömma undan dem när man vill se på dem jämt. Har nog nån bild på min blogg, om du blev nyfiken ;)
Skicka en kommentar